Mobilblogg
Den hittar ni på
http://jenniesmob.blogspot.com
Shoppa lite så blir du lycklig...
Nu ska jag fortsätta jobba lite så jag hinner med det jag ska ha gjort på kontoret....
Idag skiner solen!!!
Puss
Kallt...
Vill blogga...
Idag red Mikaela lektion för mig först på Ergo och sen på Marije... Vilken otroligt mysig fodervärd Elena fått tag på... Jag diggar henne hon är stencool och vi gillar henne allihop!!
Tack Mikaela för att du förgyller våra dagar och står ut med oss "gamla tanter" ;o)
Vårkänslor...
Så seg...
Har haft en riktigt bra dag för övrigt... Mös med familjen på morgonen, sen iväg till stallet för en lång och mysig uteritt med Jensan i det underbara vädret... Har verkligen känts som en riktig vårdag så seretonin förråden har definitivt fyllts på. Hoppas jag och E får lika trevligt väder imorgon eftermiddag när vi ska ge oss ut.
Nej nu ska jag och Bella ta och dra oss hemåt för ikväll...
Brev från läkaren...
"Bäste Jennie
Som väntat visar provsvaren att du bör äta din medicin för ämnesomsättningen, men då du inte hade ätit av din medicin så var det omöjligt för mig att bestämma hur hög dos du ska äta. Jag hoppas därför att du började äta din medicin efter besöket här och så är du välkommen tillbaka för ny provtagning om sex veckor."
Ha ha ja ja han hade rätt och jag hade fel... Inte särskilt förvånad egentligen men men....
Seg idag...
Ska egentligen jobba kväll i Vivalla ikväll men Eila har fått tandläkartid idag för att de ska titta på tänderna hon slog sönder i fredags i skolan så jag fick ta vård av barn istället. Fanns bara en akut tid på eftermiddagen och då blir det för sent för att hinna med jobbet så då fick det bli så... Får hoppas att det ser bra ut och att tänderna har överlevt smällen för annars blir det inte roligt för henne... Hon som är så rädd...
Ännu en helg har passerat förbi...
Ni vet hur det kan vara när man har mycket runt omkring sig... Tiden och dagarna passerar förbi så fort att man själv inte hinner med i samma takt. Eftersom detta tillstånd är mer regel än undantag för mig så reagerar jag normalt sett inte på att tiden flyger iväg men den här helgen har verkligen bara "svischat" förbi...
Var sjätte vecka så infaller det att jag både arbetar samt har mina pass i stallet vilket resulterar i att jag spenderar näst intill ingen tid alls hemma med min familj. Den här helgen som varit är naturligtvis just den helgen och idag är det måndag och jag känner mig helt uttömd och väldigt trött. Till råga på allt så har min bästa vän avslutat ett väldigt långt förhållande vilket har inneburit en massa stödtid för henne, både via telefon, umgänge och i tankar... Inget som jag klagar på för hon är en av de viktigaste personerna i mitt liv men det är ju en bidragande orsak till min trötthet så klart. Känner mig mest som en liten trött blöt fläck idag... Och så saknar jag mina barn... Får suga i mig massor med kramar och pussar den här veckan för att väga upp efter helgen som varit...
Känsliga läsare varnas...
Det finns alltid olika typer av personligheter på varje arbetsplats... Det finns den där pratglada, skitsnackaren, den nervösa, den suckiga osv... Ungefär som snövit och de sju dvärgarna...
Jag har ju två arbetsplatser som jag arbetar på och därmed också en hel del arbetskamrater... Eftersom min ena arbetsplats är inom vården så tror jag att de flesta skulle tro att de flesta kärringarna befinner sig där men ack så fel man kan ha... Den största kärringen finns kontoret och är till råga på allt en karl!
Nu är det ju så att alla kan inte tycka om alla och den här människan formligen avskyr mig utav den ena eller andra anledningen. Jag är inte särskilt intresserad på att ta reda på varför. Men just på grund av detta så spenderar han all sin "fritid" och även annan tid när han är på kontoret för att prata skit eller fälla dumma kommentarer om mig. Det kan vara allt ifrån hur jag pratar, hur det ser ut på skrivbordet när jag sorterar papper, att jag röker osv... Ja helt enkelt allt som han kan hitta på att irritera sig på när han behöver lätta på trycket.... Men han är en sån jävla kärring att han inte säger ett ord till mig om det utan är sååå trevlig mot mig och hejar glatt när jag kommer eller går... Det här är alltså en vuxen man med vuxna barn som inte ens kan stå för sina åsikter utan springer runt som en annan skvallertant och vräker ur sig skit bakom ryggen på mig!
Jag trodde gubbar blev gubbsjuka när dom blev gamla, inte att de skulle förvandlas till kärringar...
Mattes älskling

Kände bara att jag ville lägga upp en bild på älsklingen...
Så...
JAG BLIR GALEN!!!!!!
Läkarbesök...
Jahapp så tog jag mig väl äntligen iväg till min läkare idag för att ta de årliga proverna för att se om min medicin fungerar som den ska. Jag var så nervös redan när jag var på väg dit med tanke på vad jag inte gjort de senaste veckorna, dvs inte ätit min medicin alls.
Så där står jag inne i undersökningsrummet och väntar på min läkare medan jag febrilt försöker komma på hur jag ska börja förklara mig så att han inte blir arg... Och ja jag vet att jag är vuxen men ibland känner man sig väldigt liten...
Ja ja så kommer han in och tittar så där "under lugg" på mig som tydligt visar att han väntar in mig innan han tänker säga något.... Och jag börjar som mitt i en mening...
- Ja jag vet att jag inte har varit här och tagit blodproverna innan, men jag tänkte jag skulle prata med dig först...
Han är fortfarande tyst och tittar frågande på mig...
- Jo du förstår jag kände mig så trött så jag har inte tagit medicinen på 3 veckor för att se om det skulle bli bättre och så tänkte jag att jag skulle berätta det för dig innan jag tog proverna...
Han säger fortfarande ingenting men nu ser jag klart och tydligt att han börjar bli lite frustrerad...
- Och jag vet att du kommer skälla på mig nu och jag vet egentligen inte varför jag gjorde så här men jag tänkte att det kunde vara värt ett försök...
Äntligen ett svar...
- Jag brukar väl inte bli arg?
- Nej men ja jag vet att det kanske var lite dumt...
Min läkare tittar på mig och tittar lite i mina papper som för att se om det står någonstans att jag är förståndshandikappad eller helt enkelt bara totalt blåst... Trots att han egentligen borde vara van vid mina konstiga resonemang då jag ändå gått hos honom i 10 år nu... Sen säger han med en suck...
- Ja men Jennie, du vet att trötthet är symptom på att du får för lite medicin och inte för mycket så egentligen kanske du borde ökat upp dosen istället för att sluta med medicinen...
- Ja men... då börjar jag idag igen då...
Fy faan ibland undrar jag om mina hjärnceller försvinner ut med andningen...
Jag är väl ett pucko...
Okej så långt allt bra jag ringer runt och alla svarar och småpratar en liten stund så där som man gör när man har barn i samma klass...
Två samtal kvar.. Jag ringer det första och ingen svarar... Jag ringer nästa och ingen svarar men då har de telefonsvarare så jag talar in på den... Det tutar i luren att någon är på andra linjen...
- Ja det är Jennie
- Ja men tja du ringde...
Jag har ingen aning om vem jag pratar med...
- Ja hej jag skulle bara säga att Eila har åkt på kräksjukan så vi får skjuta på kalaset till nästa helg...
- Ja ja vad tråkigt.. ja ja men då får vi köra nästa helg istället...
Jag vet fortfarande inte vem jag pratar med och tankarna flyger runt i skallen på mig...
Vi fortsätter småprata en bra stund varpå jag försöker sända ut diverse frågor för att få lite hjälp på traven för att komma på vem f*n jag pratar med...
En kvarts samtal senare och jag vet fortfarande inte vem jag pratar med...
- Ja men då ses vi nästa vecka istället...
- Ja ni får krya på er så ska jag kakla vidare....
Jag lägger på luren...
- Eila vem är det som renoverar hemma och har en sommarstuga??!! Frågar jag lätt desperat.. Vem fan är det jag ska ringa nu då och vem är det jag har pratat med??...
Allt hade ju varit lätt löst om jag hade svalt min stolthet erkänt att jag är ett pucko och bara slängt ur mig en enkel fråga... "Vem är det jag pratar med?"
Men nej då inte jag inte.. Jag ska göra det svårt för mig och försöka lista ut det på egen hand och vad blev resultatet... Jo nu sitter jag här som ett fån och vet inte vem jag ska ringa, eller vad jag ska säga om personen jag redan pratat med svarar när jag ringer...
"Hon ser som en hök"
Nu är det ju så att min äldsta har en tendens att bli ganska rädd när det handlar om läkarbesök, tanläkarbesök osv... Så hela morgonen innan besöket har jag informerat henne grundligt om vad som kommer hända när de droppar ögondropparna i ögonen för att hon ska vara förberedd på att hon skulle se riktigt dåligt i några timmar.. Jag har också förklarat att det inte är något farligt alls och att vi MÅSTE göra på det här sättet för att vara säkra på att det blir rätt på ögonundersökningen... Ja ja nog om det.. Vi kom iväg dit, de gjorde synundersökningen som inte visade på några synfel, droppade dropparna vartefter vi fick vänta en timma på nästa undersökning...
In på nästa undersökning och läkaren utbrister.. "Hon har inga problem med synen, inte ett enda synfel, hon ser som en hök". Så jag har spenderat två timmar på ögonkliniken och en halv dags terapisamtal med Eila för att få veta att hon ser hur bra som helst.. *S* Men men nu vet vi det i allafall... Så nästa gång läxan ska göras och hon klagar över att hon har ont i ögonen så är hon helt enkelt bara trött i huvudet... Jag får väl bli bättre på att dela upp läxorna så hon inte behöver ta allt på en gång så som jag gjorde/gör när jag pluggar... ;o)
Dunderförkylning på gång...
Trots det så drog jag mig iväg till arbetet i morse och ska vidare till nästa arbete i em... Har vare sig tid eller råd att vara sjuk har alldeles för mycket på G för tillfället för att kunna stanna hemma och vårda mig själv och bota förkylningen.. Så den får la allt hänga med ett tag till om den inte ger upp och ger med sig själmant...
Mina goa kamrater ska ut imorgon och jag kan inte säga att jag inte vill med dom... Men men det får bli en annan gång... Det ska bli skönt att bara vara hemma med och ta det lugnt för en gångs skull.. Känner jag mig själv rätt dock så kommer jag vara som en klubbad säl även imorgon kväll när jag sätter mig i soffan...
Jag, Bella och Moabus på shoppingrunda

Bild från shoppingen i fredags innan krogen...
Uj uj uj...
Fredags...
Passade vi på att gå ut med jobbet på Bamboo för att käka lite gott och umgås med varandra och ha skoj... Det var faktiskt första gången som jag var med när vi gick ut med jobbet... Har utav diverse anledningar försökt att hålla mig ifrån dessa tillställningar då man faktiskt ska kunna arbeta tillsammans efteråt också... Och vi vet ju alla hur det kan bli om man går ut med arbetskamrater... Det tisslas och tasslas, smusslas, pussas osv... Nu är det ju till största delen (nästan helt) bara tjejer på mitt jobb och då det visserligen gör att det pussas mindre så blir det ju så att det snackas mer skit... Vi är ju rätt bra på sånt vi tjejer, eller hur...
Ja ja kvällen var riktigt trevlig utav flera anledningar tills det som vanligt blev tjafs om en stackars arbetskamrat till mig och på något vis så hamnade jag så klart i mitten och blev den dumma stora stygga vargen *flin* Fast jag i själva verket inte gjort ett skit enligt mig själv... Men vad vet jag... Jag kanske är hemsk bara genom att finnas till eller nåt... Vi arbetade i allafall tillsammans senare nu i helgen, (jag och "stackaren" alltså), eller ja tillsammans och tillsammans men samma pass i allafall och det gick ju bra.. Och... jag höll mig i skinnet... Jag var snäll, fällde inga kommentarer, log inte... Tittade knappt åt det hållet för att inte skrämmas *ler* Och vi överlevde ju helgen båda två utan större skråmor...
Lördags...
Jahapp då var det ju bara att ta sig samman och ta sig till stallet för att klara av hästarna innan det var dags att jobba... Det gick väl sisådär att ta sig upp på höloftet med skak i benen men jag överlevde det trots allt... ;o)
Det blev ingen ridning eftersom både jag och Elena tog lite längre sovmorgon än det var tänkt från början men men så kan det bli ibland...
På jobbet var det ,trots föregående kommentar att det gick bra att jobba tillsammans i helgen, riktigt spänt i Lördags.. Jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig och kände samtidigt inte att jag orkade bry mig heller...
Men det fungerar alltid att jobba på för då hinner man inte oroa sig för annat heller när det går i ett...
Madde var en riktig klippa att jobba med och som alltid så är hon riktigt mysig att prata med...
Söndags...
Då var tack och lov allt som vanligt igen och alla hade vi riktigt roligt ihop på jobbet....
Efter jobbet kom jag och Elena äntligen ut med våra hästar i skogen och ja vad ska man säga det är så underbart att bara vara ibland... Även om Marije och Ergo var lite extra dampiga tack vare blåsvädret så var det alldeles underbart och mycket välbehövligt... Jag har verkligen saknat mina och Elenas skogsturer med hästarna...